Phnom Penh - Kambodja

Vi gör Kambodja ganska snabbt så jag är lite osäker på dagarna, när vi gjorde vad osv. Men dagen vi anlände så regnade det en del och vi var trötta efter resan så vi lämnade inte hostelet utan sov, lämnade in tvätt och åt. Från början verkade det som att vårt dorm var ganska trist med lite folk. Men senare mot kvällen droppade folk in och satte igång med drink-spel. Trötta gick jag och Maude och köpte lite dricka. Trodde inte det skulle bli någon jättelång kväll. Alla mina kläder var inne på tvätt så det enda jag hade var en missfärgad gammal H&M klänning. 
Men folket var väldigt roliga och trevliga,fler folk anslöt och istället för att gå till hostelets bar sprang man i turer till mini marten för att köpa mer dricka. Kändes som en hemma-förfest fast i ett dorm. Mycket trevligt.
16 pers var vi som klämde in oss i 2 tuktuks för att åka till klubben, som jag trodde var liksom "stället". Men det var typ den minsta klubben, lågt i tak, musiken spelades från spotify och YouTube, man kunde välja själv men ja.. Och det sprang kackerlackor bland sprit flaskorna. Toaletterna var dock jättestora och fina. Vi hade kul men stannade inteså länge. Bestämde att vi skulle kolla in den andra klubben som "gällde". Hade samlat på oss lite fler folk också. 
Framme vid det stället och det hade stängt. 
Vid de här laget brydde jag mig inte så mycket, bara vi kom till ett ställe där man kunde dansa. Efter mycket disskutioner,tuktukchaffisar som försvann, holländare som själv skulle köra men hade för tajta byxor, skulle vi nu till nåt ställe som alla kallade "the pussy bar". Det var inte det alla ni nu tänker, och vi trodde. En helt vanlig klubb med väldigt bra musik visade sig. De tog inträde som vi förhandlade ner, Maude låtsades vara blind men fick betala iaf. Himla bra kväll i Phnom Penh iaf.
Ja, det var första dagen och kvällen
 
Dagen efter lämnade alla våra dorm-mates PP. 
Jag och Maude åkte på eftermiddagen ut till The Killing fields. Fick se mer av Phnom Penh från tuktuken på vägen dit, mycket praktiskt. 
The killing fields var mycket gripande. Det finns inga byggnader kvar utan man får försöka föreställa sig. Man går runt med en audioguide och får en liten inblick i Pol Pots tyranni. Under fyra år under 70-talet avrättade han 3 miljoner människor. Man har funnit ca 20.000 massgravar i landet, den största med över 400 kroppar. 
Pol Pot som regim ledare ville införa en egen extrem maoism, en typ av bonderepublik eller utopisk kommunism. Han avskaffade städer, pengar, klasser, skolor, sjukhus, kontakt med omvärlden osv. Han kallas ibland Kambodjas Hitler. Etniska minoriteter fick inte längre prata sina språk och tillsammans med andra icke önskvärda(utbildade, religiöst troende) flyttades de ut på landsbygden för att arbeta och senare bli offer Pol Pots styrda folkmord. 
 
Vi gick runt ett fält stort som en fotbollsplan, kanske mindre, full av gropar där de grävt upp gravarna. De har byggt ett minnesmonument, som ett tempel, där de har samlat skallar och andra skelettdelar. 
 
Efter detta åkte vi till ett fängelse mitt i PP som nu är museum. Där de lämnat det i princip samma skick som när vietnameserna fann det när de tog sig in efter att ha störtat de Röda khmernas regim. Det går under namnet S-21.  Det är ett av tre fängelser i landet. Två byggnader som tidigare utgjorde en låg- och mellanstadieskola och högstadieskola byggdes om till ett topphemligt fängelse där man skickade politiska fångar, intellektuella och andra besvärliga personer. Också kvinnor och barn. Där torterades de och svalt i 2-4 månader innan de avrättades, om de fortfarande levde. 
Överallt fanns det bilder på fångarna fastkedjade vid järnsängar, innan de skulle skickas till avrättning. Även porträtt/ID-bilder på alla fångar finns bevarade och uppsatta så man kan se. De mest rörande är förstås barnen. Och en kvinna med ett spädbarn i famnen. 
Här fanns inte mycket information så det hade varit bra med en guide. Men jag köpte iaf en liten bok skriven av en överlevare. Man sägr att det endast finns 7överlevare av ca 10.000. Dock är den siffran omdiskuterad. När man bröt sig in i fängelset fann man endast 14 fångar, avlidna men fortfarande bundna, de gick inte att indetifiera utan finns begravda inne på gården. 
 
En tung dag. Vi gjorde inget speciellt på kvällen, vårt dorm var tomt och vi var trötta.
 
Dagen efter gick bussen till Siem reap kl 1.

Kommentera här: