Sen sist och ändrade planer

Min plan från början var att göra norra Thailand, Laos, Kambodja och sist Vietnam, och om det finns pengar Nya Zeeland. Jag trodde då att jag skulle stanna en månad i varje land men insåg väldigt snabbt att det är för längre, om man inte dundertrivs eller går nån kurs eller volontär på något vis.
Så mina planer är lite ändrade eftersom mitt visum för Vietnamn är från 1a november.
Till följd av det är jag på Phi Phi i södra Thailand. Efter en shopping dag i Bangkok flög jag på onsdagförmiddag till Phuket och tog båten ut hit direkt. Checkade in på mitt hittills sunkigaste dorm, med bara två fläktar i taket. Det är väldigt fint här och fint väder men det är en party ö, och det är inte riktigt min grej, jag gillar mer chill-ställen. Men, jag har träffat 2 svenska tjejer och jag har bestämt för att bli lite brun.
Eftersom jag kom in i Thailand över land får bara 15 dagars visum, så jag kommer förmodligen åka vidare till den andra ön här på västsidan, koh lanta, och sen försöka flyga billigt till Bali. Och efter det flyga till Kambodja.
 
Jag har också börjat tänka mer och mer på att dra till Australien på arbetsvisum, inte ett helt år, men det vore häftigt tror jag. Vi får la se. Beror också på pengar, som sagt så har jag dålig koll, och här är det väldigt dyrt. 
 
See ya!

Don Det till ... Bangkok?!

Men, tänker ni nu, skulle hon inte åka tillbaka till Luang Prabang? (Om ni läst mina tidigare inlägg förstås, vilket ni absolut borde göra). Jo, jag, Danni och David köpte ju biljetter till Luang Prabang sista dagen vi var på Don Det. Skulle ju tillbaka för att äntligen få göra en sån där zip line trek. Hade också nu insett att det var nog bättre att göra en som var mer norr ut, det regnade ju så väldigt nere i södra Laos.
Så, lördag kl 11 gick båten tillbaka till fastlandet. Det var jag, Danni, David och Martin, och andra resenärer såklart. Bas hade gett sig av kl 8 på morgonen mot Kambodja, lite trist, kommer sakna den killen. Men iaf, samma 500 meters promenad, som inte alls kändes lång nu eftersom det inte regnade, till busstationen, eller ett stort tak och en kille bakom ett träbord. En kyl med vatten och juice och andra grejer fanns också, men det var låst mycket ordentligt med en kätting och hänglås. Där fick vi vänta innan vi tog VIP bussen till Pakse. Mycket kallt även denna gång.
I Pakse släpptes vi av vid en travel agency där vi lämnade våra ryggsäckar för att gå in till centrum, vi skulle nämligen vänta ca 5 timmar i Pakse för att sedan ta en nattbuss till Vientiane. Eftersom att jag varit i Pakse ledde jag vägen till den enda restaurangen jag hade ätit på, där serverade dom nämligen sån där krispig bacon (fast det liknar inte alls det som man tänker på när man säger krispig bacon). Där hade dom också bra wifi, äntligen! Det hade nämligen varit lite si och så med wifiet på ön. Något som skulle strula till allt något väldigt visade det sig.
Danni hade nämligen haft kontakt med The Gibbon experience via mail, fått prisinfo osv. Hon hade även frågat hur man tar sig från Luang Prabang till stället trekken utgick ifrån, och hur lång tid det tog ungefär. Vi tänkte sådär 2-3 timmar med buss. Nej, med bra wifi kom svaret 14 timmar. Alltså en hel dag, alltså skulle hela grejen sammanlagt ta 5 dagar. Och den tiden fanns inte för Danni och David hade ett tidsbegränsat schema eftersom de skulle möta upp vänner i Thailand. Så där i Pakse blev det istället så att jag inte skulle umgås med dom den närmsta veckan, ingen zip line för någon av oss, och jag skulle iaf till Bangkok(vilket hade varit min första plan). Snopet. Och jag hade ju betalat hela vägen till LPB, det löstes dock av att en tjej köpte loss delen från Vientiane. Så så var det med det.
Sovbussen till Vientiane var inte alls så bra som den jag tagit från Luang Prabang till Vientiane. Då hade det varit smala singelbäddar, nu skulle men dela en något bredare bädd med någon annan. Jag hade tur och hamnade bredvid en pinnsmal tjej från Berlin. Men jag har sovit bekvämare.
Framme i Vientiane hade jag lite dåligt morgonhumör och röt till lite på en påträngande tuktukchaffis. Tuktuken körde mig, tjej från Berlin och svensken, Martin, till Sihome backpackers hostel. Stället med filmrum. :-)  Eftersom jag visste att dom var hyggliga tänkte jag att jag kunde hänga där hela dagen och dessutom köpa min tågbiljett till Bangkok, då behövde jag inte ta mig nånstans på egen hand utan bli upphämtad. Och det gick bra. Köpte frukost och tågbiljett. Tyvärr fungerade inte filmerna denna dag, men de hade även här den där HBO kanalen som bara visade filmer, inte några bra filmer, men ändå. Hängde där ända fram till kl 15 då iaf blev upplockad av en stor tuktuk. Hade hunnit äta en spagetti bolognaise också, och den var god hör och häpna.
En halvtimme senare var vi framme vid en liten tågstation där vi blev ut stämplade från Laos. Fick vänta i 1,5 timme, väldigt varm dag. Sedan en 10 min lång tågresa i ett gammalt skruttigt tåg över Mekongfloden och gränsen in i Thailand. Ny tågstation, stå i kö för att bli instämplad i Thailand, varmt, köpa lite oreos och sedan sitta och vänta i tåget (AC) en timme innan avgång. 
Tåg är mycket bekvämare än buss, men när jag kom fram till Bangkok kände jag att en riktig säng är ju väldigt bra. Efter tunnelbana och skytrain var jag äntligen framme hos AnnaMaria, Anders och Kajsa. Wasa knäckebröd, bregott och salami och sedan sova och ligga och läsa i en riktig säng. :-) 
 
 

En liten parentes

 Man glömmer mycket när man ska sitta och skriva ner allt i ett inlägg så här, och jag är ju inte känd för att var kort och konkret när jag skriver, eller ens blogga särskilt ofta. Så här kommer 2 saker som jag sett att jag glömde skriva i förra inlägget. (Ja, jag läser min egen blogg)
 
Först en iakttagelse jag gjorde när jag strosade runt lite i Pakse, 45 min och 2 gator, men ändå. Har ju redan nämnt att det var ett ganska trist ställe. Det finns säkert saker att göra och se, men vi brydde oss inte riktigt om att ta reda på nåt. På det viset man inte har lust att göra nåt när det regnar hela dagen och man ska ju egentligen någon annanstans. Men jag vill iaf dela min iakttagelse, för jag är väldigt nöjd med formuleringen (och nu har jag byggt upp som en spänning runt det hela, inget spännande alls).
Det är som att staden inte kan bestämma sig för om den är under uppbyggnad eller förfall. Väldigt dålig ordning mellan nybyggen och raserade hus. 
 
Glömde också nämna att jag ramlade även sista dagen på Don Det. Med surfplatta och allt. Skulle fotografera en gullig gris. Don Det är en väldigt halkig ö och verkade hysa agg mot just mig. Klarade mig den dagen vi skulle åka, men så lämnade vi ju ön kl 11 på förmiddagen.
 
 
Vill också i detta inlägg be om ursäkt för felstavningar, särskrivningar eller fel ord i meningar. Det är min surfplattas fel. Det är inte lätt att skriva långa texter med touch tangentbord och en autocorrect som har en förkärlek för särskrivningar (enligt mig iaf). Jag försöker läsa igenom innan jag publicerar men ibland missar jag något. Så det är ju så klart mest mitt eget fel men jag tycker inte vi lägger så mycket vikt vid det nu. (Och sedan väger ju det faktum in att jag är ganska dålig på grammatik en del,  sssch)
 
/Anna