Dejta aldrig en tjej som reser

Dejta inte en tjej som reser

Hon är den med det trassliga, ovårdade och solblekta håret. Hennes hud är inte alls lika fin som den var en gång. Inte ens solbrun. Utan bränd med många bikinilinjer, skador och insektsbett här och var. Men för varje skavank har hon en spännande historia att berätta.

Dejta inte en tjej som reser. Hon blir aldrig nöjd. En vanlig biodejt med middag i stan suger livet ur henne. Hon kräver nya erfarenheter och äventyr. Din nya bil och dyra klocka imponerar inte på henne. Hon klättrar hellre i berg och hoppar ut ur flygplan istället för att lyssna på ditt skryt om prylarna.

Dejta inte en tjej som reser eftersom hon kommer att tjata på dig att boka en biljett varje gång flygbolagen rear ut platser. Hon vill inte festa på Spy Bar. Och hon kommer aldrig att betala hundra dollar för att se Avicii – hon vet att en festhelg kostar lika mycket som en vecka på nåt mera spännande ställe.

Risken finns att hon inte kan behålla ett stadigt jobb. Eller så dagdrömmer hon om att sluta. Hon vill inte jobba häcken av sig för någon annans dröm. Hon har sin egen och jobbar för den. Hon frilansar. Hon tjänar sina pengar på design, skriverier, fotografering eller nåt annat som kräver kreativitet och fantasi. Slösa inte hennes tid på att klaga på ditt trista jobb.

Dejta inte en tjej som reser. Hon kanske struntade i sin universitetsexamen och bytte karriär till nåt helt annat. Nu är hon dykinstruktör eller yogalärare. Hon vet inte när nästa lön kommer in. Men hon jobbar inte som en robot hela dagarna, hon går ut och tar för sig av livet och vill att du gör samma sak.

Dejta inte en tjej som reser för hon har valt det otrygga livet. Hon har inga planer och ingen fast adress. Hon hänger med och följer sitt hjärta. Hon dansar till sin egen trumma. Hon har ingen klocka. Hennes dagar styrs av solen och månen. När vågorna kallar stannar livet och hon glömmer för en stund allting annat. Men hon har insett att det viktigaste i livet inte är att surfa.

Dejta inte en tjej som reser eftersom hon talar om vad hon tycker. Hon kommer aldrig att försöka imponera på dina föräldrar och vänner. Hon vet vad respekt är men är inte rädd för att ta debatten om globala problem och socialt ansvar.

Hon kommer aldrig att behöva dig. Hon vet hur man slår upp ett tält och behöver inte din hjälp med utrustningen. Hon är bra på att laga mat och behöver inte dig för att betala för den. Hon är oberoende och bryr sig inte om du reser med henne eller inte. Hon kommer att glömma att checka in tillsammans med dig när hon kommit fram. Hon lever i nuet. Hon pratar med främlingar. Hon kommer att träffa många intressanta och likasinnade människor från hela världen, som delar hennes passion och drömmar. Du kommer att tråka ut henne.

Så dejta aldrig som reser om du inte kan hänga på henne. Och skulle du råka förälska dig i en, våga inte behålla henne. Släpp henne.

Översatt av kära pappa.

Resan hem och vad händer nu?

Ska väl göra nåt summerande och filosofiskt inlägg om resan också men det får vänta lite.
 
Tänkte mest berätta om resan hem. Och lite om tiden här och framtida planer.
 
Som sagt bakfull, men det var en kille från hostelet som skulle med samma flyg så hade ju en reskompis vilket alltid är trevligt.
 
2 timmat från Hanoi till Bangkok.
 
Där skulle jag då stämpla in i Thailand, hitta ett ställe att förvara min stora ryggsäck för att sedan ta mig fortast in till Bangkok och mina släktingars lägenhet för att hämta upp lite grejer jag lämnat där. Innan det försökra mig om att deras hushållerska var på plats för att öppna, min tlf hade inte fungerat på ett bra tag, få med mig grejerna + nyckelkort och sedan tillbaka till flygplatsen, hämta min ryggsäcka, packa om och checka in igen.
Jag lyckades med allt detta! 
Ryggsäcken vägde 23 kg när jag checkade in.
 
Nu skulle jag alltså flyga till Oslo med mellanlandning i Köpenhamn. 
 
Typ värsta resan ever! Har vant mig vid långa resor vid det här laget men det är annorlunda på ett flygplan, mest för att man måste sitta upp, och jag har ju problem med det. Och nu hade jag extra ont i ryggen, kroppen kändes urpumpad och det kändes som jag höll på att bli sjuk. Vilket ju stämde skulle det visa sig.
 
Men men, tillsut framme i Oslo. Kånkar på mig min stora ryggsäck så jag kan gå ut och möta mamma och pappa som en riktig backpacker, förutom att dom var försenade så jag fick vänta i mina short coh flipflop, japp så långt tänkte jag.
 
 
Väl hemma i Arvika, allt känns superknäppt, åker jag och hälsar på Sanna på hennes jobb innan jag åker till Verkstaden eftersom jag fått urinvägsinfektion under resan. Och typ nåt annat dom inte vet.
Har sedan jag kom hem varit sjuk, ganska mycket sjuk, men börjar bli bättre nu.
 
Min plan var att jag den 28e skulle ha åkt till Sydney för att fira nyår där, och sedan finna mig jobb, där eller någon annanstans i Australien. Nu blev ju inte det av men jag kommer åka den 8 januari istället, så jag kommer inte vara här alltför länge. 
 
:-)
 
Ja, filosofiskt kommer senare.

Hanoi

Tyvärr hann jag aldrig se staden Hanoi.
 
När jag landat och tagit buss och sedan bråkat med taxichafförer innan jag tagit en taxi till Hanoi Backpackers Downtown där jag skulle möta upp Julia då vi skulle ta natttåg samma kväll (jag landade på kvällen) upp till Sapa i norr, var jag ganska trött. 
Tyvärr hade Julia fått njurinfektion och hade hög feber så Sapa var det inte tal om. 
Vi bokade 2 nätter och gick och la oss ganska tidigt (note, "frog eye anti-cuddler"). Dagen efter bokade vi en "kulturell" guide-tur på en natt, för att kompensera för Sapa. Sedan spenderade vi dagen i sängen och kollade på film, en paus från resandet som Chris skulle sagt.
 
Mau Chai hette turen vi bokat. Det var 4 timmar från Hanoi. Man sov en natt på ett homestay och cyklade runt i omgivningarna och inne i små byar, gick 1400 trappsteg upp till grotta och fick god mat. Väldigt vackert och kul om det inte varit för att det var så sjukt jävla kallt, ursäkta språket. 
 
När vi kom tillbaka gick jag till nattmarkanden, vilket sög, så gjorde manikyr och pedikyr innan jag gick och la mig tidigt för jag hade lite feber. Dagen efter skulle jag nämligen upp och göra Castaway touren, en annan grej som Hanoi Backpackers anordnar. Man åker ut i Halong Bay, otroligt vackert, på en båt där man spenderar en natt och sedan har dom en egen ö/strand där man spenderar den andra natten innan man åker tillbaka till Hanoi. Vi hade det svinkallt och regnigt. Men annars går det ut på att dricka hela tiden och en massa spel. Sådana som gick hela tiden var att man inte fick säga orden "ten" eller "mine", gjorde man det var man tvungen att göra 10 armhävningar. Man fick heller inte dricka med höger hand, gjorde man det och någon kom på en skrek den "BUFFALO!" och man var tvungen att tömma glaset/burken, inga undantag. Och "Copy-Paste-Delete", orkar inte förklara.
 
Våran grupp var kanske inte den bästa men vi hade ganska kul, otur med vädret, men vår guide Jess var fantastisk, även våran ö-guide som går under namnet Tiny (pytteliten på engelska om nån inte fattar) han är 195 cm lång, och tar en shot-gun på 4 sekunder, men var väldigt underhållande.
 
Sista dagen, då vi egentilgen bara skulle ta oss tillbaka var det såklart superfint, så vi solade på deck. Under båtskiftet mötte jag Julia, hon hade valt att inte göra med mig som var planen från början, eftersom hon åt anitbiotika och det tär på kroppen en sån tur, så det var trevligt eftersom vi inte skulle se varandra något mer.
 
Kvällen samma dag jag kom tillbaka lyckades jag skrapa ihop min sista energi och gå ut på röjarkväll med folk från mitt dorm och ett stortgäng av vår Castaway grupp med Jess i spetsen. 
 
Dagen efter mådde jag inte topp och skulle på eftermiddagen påbörja min mödosamma resa hem.
 
Som sagt, fick aldrig riktigt tid att se Hanoi så jag hoppas jag kan åka tillbaka, men då ska jag åka när det är varmt.